I våra vattendrag följer vi dagligen utvecklingen för totalt ca 300 mätpunkter. Utvecklingen av några visas nedan.

Kallsjön, Indalsälven

Vattenföringsmätning

Alsensjön, Indalsälven

Pegelskala

Drafsen, Dalälven

Lossjön, Voxnan

Omlöp Sporrsjön, Faxälven

Sörströmmen i Havern, Ljungan

Rörströmssjön, Fjällsjöälven

Mjölkvattnet, Indalsälven

Fågelsjön-Tyckeln, Voxnan

Tännforsen, Indalsälven

Borgasjön, Fjällsjöälven

Verksamhet

Ett vattenregleringsföretag är en samfällighet som bildas då fler än en aktör äger strömfall i ett vattendrag och dessa aktörer har nytta av att vattenföringen regleras för kraftändamål. Reglerna härför finns i 5 kapitlet i ”Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet” eller i tidigare versioner av denna. Varje vattendrag/älv har ett eget vattenregleringsföretag. Vattenregleringsföretagen (VRF) är en paraplyorganisation för de sex företagen i Umeälven (UVF), Ångermanälven (ÅVF), Indalsälven (IVF), Ljungan (LVF), Ljusnan (LsVF) och Dalälven (DVF). Huvudkontoret finns i Östersund och driftställen i Storuman, Strömsund, Östersund, Fränsta och Sveg. VRF driver också tre fiskodlingar. De finns i Långsele, Bonäshamn och Särna. Bland våra ägare finns de flesta av Sveriges stora vattenkraftproducenter och även en del små. VRF svarar för ett 130-tal vattenkraftmagasin, motsvarande halva den svenska årsregleringskapaciteten. Vid fulla magasin räcker vattnet till 17 TWh vattenkraftproduktion. I företagets arbetsuppgifter ingår bl.a. att samordna och sköta vattenhushållningen i älvarna, reglera skador orsakade av vattenregleringen, underhålla egna och på uppdrag delägares anläggningar samt i övrigt samordna frågor som berör vattenkraftverksamheten. Dessutom ansvarar VRF för en rad olika skadeförebyggande åtgärder enligt vattendomar såsom t.ex. strandrensningar, erosionsskydd, vägar, renstängsel, spegeldammar och fiskutsättningar. Inom VRF finns specialistkompetens inom områdena vattenbyggnad, hydrologi, limnologi och miljörätt.

Vattenhushållning

Vattenhushållning i våra reglerade älvar innebär att rätt mängd vatten ska finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt för optimal kraftproduktion.

Dammsäkerhet

Dammsäkerhetsarbetet är inriktat på att så långt rimligt skydda människors liv och hälsa samt samhället mot svåra påfrestningar, men beaktar även andra skyddsbehov.

Skadereglering och bygdemedel

I samband med att tillstånd erhållits för reglering av magasin har vi ålagts underhållsskyldighet för diverse anläggningar och uppgifter längs älvarna.

Fiske & Miljö

Exempel på vårt miljöarbete är undersökningar och genomförande av miljöförbättrande åtgärder vid våra anläggningar samt våra omfattande fiskutsättningar.

Vattenregleringsföretagen ansvarar för

älvar

regleringsdammar

vatttenstånd

mätvärden

Vattenhushållning

I vårt geografiska verksamhetsområde faller och stannar en stor del av årsnederbörden som snö under vintern då kraftbehovet är stort. Vatten från vår, sommar och höst sparas i indämda sjöar, så kallade årsregleringsmagasin. När årsregleringsmagasinen fyllts på släpps vattnet ut till vattenkraftverken i älven och magasinen är i regel tömda strax innan vårflodsstart. Tillrinningen av vatten kan variera +- 30% mellan olika år vilket är en utmaning för både vattenhushållning och delägarnas produktionsplanering. När riktig mycket vatten rinner till fylls vattenmagasinen och förmågan att lagra vatten upphör. Då öppnas dammluckor och flödet i älven kan bli högt.
Regler för vattenhushållning är fastställda i domstol och är unika för varje årsregleringsmagasin.

Grundläggande principer

Årsregleringsmagasin

Vattenregleringsföretagen sköter ett 130-tal årsregleringsmagasin med en total volym av cirka 20 km³.

Dammsäkerhet

I Sverige finns ca 1000 dammanläggningar bland Svensk Energis medlemsföretag och Vattenregleringsföretagen ansvarar för ett 130-tal av dessa.
Förutsättningar för vårt dammsäkerhetsarbete styrs av lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer. Det är av största vikt att säkerhet prioriteras.
Branschens riktlinjer för dammsäkerhet, Ridas, omfattar alla dammar. En klassificering av dammarna med avseende på konsekvenser i händelse av dammhaveri ligger till grund för de krav som ställs på dammsäkerheten.
Inriktningen i vårt dammsäkerhetsarbete är att både reducera sannolikheten för dammhaveri och konsekvenserna därav.
Tre viktiga faktorer i vårt dammsäkerhetsarbete är:

  • Säker dammkonstruktion
  • Säkert handhavande
  • God beredskap för dammhaveri och allvarliga problem

Det innebär att dimensionera och bygga anläggningarna med lämpliga säkerhetsmarginaler, driva och underhålla dessa på ett säkert sätt samt hålla en beredskap för att kunna hantera eventuella uppkomna situationer. Genom att beakta samspelet mellan människa, teknik och organisation (MTO-perspektivet) skapas goda förutsättningar för dammens säkra funktion.
Dammsäkerheten hålls på god internationell nivå.

Några pågående projekt

Lossen, Ljusnan

I Lossen pågår för närvarande dammsäkerhetshöjande åtgärder bestående av:

  • Nytt utskov för att skapa flera avbördningsvägar, s.k redundans
  • Stabiliserande stödbank med dränagesystem på nedströms sidan
  • Förbättring av erosionsskydd uppströms
  • Uppgradering av instrumentering.

Dessa åtgärder görs som ett led i att höja dammsäkerheten ytterligare och uppfylla de riktlinjer som vi Vattenregleringsföretagen och övriga medlemsföretag i Svensk Energi ställer på oss själva. Arbetena i fält startade år 2013 och beräknas vara färdiga under 2016/2017.

Höga flöden

Samordning av information och insatser vid höga flöden sker via krisberedskapsfunktionen hos berörd länsstyrelse. Vattenregleringsföretagen deltar i detta arbete inom sitt verksamhetsområde. Vi står för viktig information om flödets omfattning och förväntade utveckling. Vi bistår även med förslag till åtgärder för att minska verkningarna av höga flöden, samt att vid dammhaveri eller överhängande fara för dammhaveri bistå räddningsledaren med information som grund för beslut om åtgärder. Andra aktörer som samarbetar med länsstyrelsens krisberedskapsfunktion i detta sammanhang är t.ex. Räddningstjänsten, SOS Alarm, Polismyndigheten, SMHI, Trafikverket, Försvarsmakten och andra dammägare.

Fiske & Miljö

Vattenregleringsföretagen arbetar med miljöfrågor på olika sätt. En viktig del av vår verksamhet är de utsättningar av fisk som vi genomför på många ställen. I alla våra älvar förekommer utsättning av lax och öring. I våra egna fiskodlingar i Långsele, Bonäshamn och Särna föds det upp stora mängder av fisk, allt från yngel till avelsfiskar på upp till 5 kg. I Långsele föds det årligen upp drygt 151 000 ett- och tvååriga utvandringsfärdiga lax- och havsöringungar (så kallad smolt) för utsättning i Ångermanälven. För utsättning i älven ska också årligen drygt tre miljoner sikyngel kläckas fram. Även uppfödning och utsättning av insjööring för Faxälven görs. I Bonäshamn produceras varje år cirka 15 ton öring, från yngel till 4 – 5 hektos fiskar, för utsättning i reglerade sjöar och vattendrag i Indalsälvens vattensystem. Från Särnas fiskodling utplanteras det i Dalälven, med biflöden, årligen cirka 20 ton, allt från ettåringar upp till 4 – somriga fiskar, dessutom kläcks det fram cirka tre miljoner öringyngel till älven. I Bonäshamn och Särna har vi också uppfödning och förvaring av den avelsfisk som behövs. Uppfödning och utsättning sker också på uppdrag av kraftverksägare med egna utsättningsskyldigheter.
Vi arbetar också med miljöfrågor kring våra dammar och regleringar genom att undersöka och genomföra miljöförbättrande åtgärder. Vi deltar och samverkar också i projekt och workshops kring vattenkraft och miljö. Kolla på våra exempel under projektlistan.

Några pågående projekt

Hållbar vattenkraft Dalarna

Länsstyrelsen Dalarna fick 2015 i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att i samverkan med vattenkraftbranschen och övriga länsstyrelser ta fram en strategi för Hållbar vattenkraft i Dalälven till 2018. Syftet är att etablera en långsiktig regional samverkansprocess för Hållbar vattenkraft i Dalälven. Projektets mål är att:

  • Etablera nya samverkansmetoder och nya metoder för beskrivning av avvägning mellan energi och naturvärden.
  • Ta fram en åtgärdsplan för prioritering av åtgärder för vattenkraften i Dalälvens avrinningsområde.

Vattenregleringsföretagen deltar i arbets-, projekt- och styrgrupp inom projektet.

Utrivning av Ogsjödammen

Ogsjödammen ligger i Vanåns avrinningsområde i Dalarna. Åtgärden har tagit fram inom Vanåprojektet som är ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Dalarna, Fortum och Dalvälvens Vattenregleringsföretag (DVF). DVF arbetar nu med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning.

MEP i Umeälven

Vattenregleringsföretagen är projektägare av projektet Maximal ekologisk potential i Umeälven. Projektet har arbetat med att kartlägga Maximal Ekologisk Potential MEP i Umeälven med avrinningsområde. Arbetet har utförts i samverkan med myndigheter, naturvårdsorganisationer, lokala representanter och kraftverksproducenter. Hösten 2016 presenterades en slutrapport. Läs mer om projektet här >>

Omlöp i Ulriksfors

För att förbättra möjligheten för fisk att vandra i Faxälven arbetar vi med att anlägga ett omlöp i Ulriksfors. En samrådsprocess ska påbörjas under våren 2016 och åtgärder planeras under 2017.

Utläggning av lekgrus i Storboströmmen

Indalsälvens Vattenregleringsföretag (IVF) är med och finansierar utläggning av lekgrus i Storboströmmen för att förbättra förutsättningarna för Storbodöringens lek.

Skadereglering och bygdemedel

Skadereglering och kompensation

I samband med att Mark-och miljödomstolarna, tidigare Vattendomstolarna, meddelat tillstånd till vattenreglering har domstolarna gjort en skadereglering där man bedömt vilka som drabbats av någon form av skada och hur denna skada ska ersättas. De flesta ersättningar som Vattenregleringsföretagen fått utge har varit av engångskaraktär, men det finns även årliga utbetalningar som löper så länge verksamheten pågår.
Utöver ovanstående har Vattenregleringsföretagen en mängd skadeförebyggande anläggningar och åtaganden längs älvarna. Exempel på sådana är erosionsskydd, bryggor och båtplatser, badplatser, brunnar, vattenförsörjningsanläggningar, vägar, broar, färjor och renstängsel  m.m.

Bygdemedel

Förutom skaderegleringen i samband med domstolsprocessen så har Vattenregleringsföretagen årligen att betala  ut cirka 60 miljoner kronor (2015) i bygdeavgifter som kompensation till de bygder som berörs av vattenregleringarna. Avgifterna används i första hand till att gottgöra oförutsedda skador som inte ersatts tidigare. I andra hand används avgifterna för allmänna ändamål. Även ägarna till vattenkraftverken betalar stora summor i bygdeavgifter. I hela landet betalas cirka 125 miljoner kr varje år. Avgifterna är indexreglerade och följer därmed prisutvecklingen.

Fiske

Fiskeverksamheten är en stor och viktig del av det skadeförebyggande arbetet. Förutom olika åtgärder – utsättning, fisktrappor m.m – betalas årliga avgifter både till staten och enskilda för skador som inte engångsersatts eller engångsåtgärdats. Dessa årliga avgifter är indexreglerade för att följa prisutvecklingen.

Ersättning för oförutsedda skador

Den som har drabbats av en skada som inte sedan tidigare har ersatts kan ansöka hos Mark- och miljödomstolen om ersättning i form av bygdemedel. Domstolen tar ut en ansökningsavgift om 900 kr för att handlägga ärendet. Denna avgift bekostas av den som ansöker om bygdemedel. Domstolen bedömer om de skador som sökanden drabbats av har ett orsakssamband med regleringen av vattendraget och, om så är fallet, skäligheten av det belopp sökanden gör anspråk på. Beslutad ersättning betalas ut till sökanden genom berörd länsstyrelse. Klicka här >> för att ladda ned en blankett för ansökan om Bygdemedel för oförutsedda skador.

Ersättning till vattenkraftbygderna

I den mån de årliga bygdeavgifterna inte helt tas i anspråk för oförutsedda skador kan avgifterna användas för allmänna ändamål. Den som vill ansöka om dessa medel gör det hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen samråder oftast med den berörda kommunen innan de beslutar om vilka som skall tillerkännas bygdemedel. Vattenregleringsföretagen har inga möjligheter att påverka avgifternas användning.  Mer information om vem som kan söka denna typ av medel och hur man ansöker finns på respektive länsstyrelses hemsida.

Våra största delägare

Organisation

Kontaktuppgifter

Växel: 063-15 08 00

Vakthavande ingenjör:
Umeälven, Indalsälven, Ljungan och Dalälven:
063-13 70 77
Ångermanälven och Ljusnan:
063-10 87 60

E-post till anställda:
fornamn.efternamn@vattenreglering.se

Frågor och svar

Varför reglerar man vattendrag?

I Sverige är det vanligaste motivet ”reglering till förmån för kraftproduktion”. Internationellt är det även vanligt med vattenreglering till förmån för dricksvattenförsörjning, konstbevattning eller översvämningsskydd.

Vad innebär begreppen årsreglering och korttidsreglering?

Årsreglering som är VRF:s huvudansvar handlar enkelt uttryckt om att spara vatten från vårens snösmältning till nästkommande vinter, för att matcha efterfrågan på el. Årsregleringen innebär också att vi undviker att spilla vatten förbi kraftstationerna då det kommer mycket vatten på kort tid. Även riklig nederbörd vid andra tillfällen på året magasineras i samma syfte. Vinsten kan räknas som en värdeökning på kraftproduktionen då den sker när efterfrågan är hög och som en merproduktion genom att spill undviks.
Korttidsreglering handlar om att kunna gasa och bromsa vattenkraftproduktionen i det korta tidsperspektivet. Det behövs t.ex. för att anpassa elproduktionen till en lägre efterfrågan på natten eller för att matcha sol- och vindkraft vid väderförändringar. För att gasa krävs vatten. Om man inte hade sparat vatten från vårfloden genom årsregleringen skulle det bli tomt i tanken en bit in i vintern och möjligheterna till att gasa skulle minska eller kanske utebli. Årsreglering är således en förutsättning även för uthållig korttidsreglering.

När skall magasinen fyllas och utnyttjas som mest för att reglera elbehovet under ett normalår?

Den normala årscykeln kan sägas börja på våren när magasinen är avsänkta och vårfloden börjar. Då fylls magasinen upp beroende på vilka snömängder som smälter och andra nederbördsmängder som kommer under våren. Uppfyllningen fortsätter sedan med de regnmängder som kommer under sommar och höst och när man kommer in i slutet av hösten då är magasinen fyllda med bibehållen buffertnivå för ytterligare nederbörd av normal storlek för årstiden. Under vintern när behovet av elektricitet är som störst sjunker nivåerna av vatten i magasinen för att åter igen vara på sin lägsta nivå när vårfloden börjar och magasinen börjar fyllas upp på nytt.

Vad är ett vattenregleringsföretag?

Ett vattenregleringsföretag är en samfällighet som bildas då fler än en aktör äger strömfall i ett vattendrag och dessa aktörer har nytta av att vattenföringen regleras för kraftändamål. Reglerna härför finns i 5 kapitlet i ”Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet” eller i tidigare versioner av denna. Varje vattendrag/älv har ett eget vattenregleringsföretag. Vattenregleringsföretagen (VRF) i Östersund är en paraplyorganisation för de sex företagen i Umeälven (UVF), Ångermanälven (ÅVF), Indalsälven (IVF), Ljungan (LVF), Ljusnan (LsVF) och Dalälven (DVF). Bland våra ägare finns de flesta av Sveriges stora vattenkraftproducenter och även en del små.

Vad är Vattenregleringsföretagens uppgift?
  • Bygga och förvalta anläggningar inom området sjöreglering samt ansvara för skadeförebyggande verksamhet och skadereglering
  • Handha och utveckla metoder för vattenhushållning för delägarnas bästa
  • Aktivt verka i dammsäkerhetsfrågor
  • I förhållandet mellan delägarna vara ett neutralt utredningsorgan i vattenkraftfrågor
  • På delägarnas uppdrag agera i miljö- och policyfrågor som berör vattenkraften
  • Upprätthålla erforderlig och av delägarna efterfrågad kompetens till exempel inom områdena hydrologi, teknik, dammsäkerhet och juridisk kompetens inom vattenrätt och miljö

Kontakta oss med din fråga